fetma i tredje världen

Hälsosam mat är för dyr för fattiga människor i utvecklingsländer. Det är en av orsakerna till att fetma och övervikt nu är ett lika allvarligt hälsoproblem som undernäring i tredje världen.

Det uppgav SR, men när Elsa Helin som skrev påståendet tillfrågades hur hon styrkte det uteblev svaret. Rapporten som det hänvisas till handlar heller inte om en jämförelse av svält och övervikt i tredje världen, utan om relationen mellan bl.a. övervikt och diabetes i Pakistan.

Medelsvensson brukar inte läsa rapporter som populärvetenskapen hänvisar till, och däri ligger den uppenbara faran i journalisternas tolkningsföreträde. För att inte låta en bekväm myt om u-länders matfrossa initieras är det viktigt att markera skillnaden mellan fakta & fiktion. Vetenskapsradion har i det här fallet dragit godtyckliga och jämförande slutsatser istället för att rapportera realiteten.

I forskningen refereras det till studier som visar att fetma börjar bli ett problem även i u-länderna. Det påstås aldrig, varken av författaren eller i referaten, att problemen är “lika allvarliga”. Det är också vilseledande att tala om problem som lika allvarliga: Vad avses? Antal dödsfall eller sjuka? Direkt drabbade, kostnader för samhället eller den enskilda?

Att övervikten kommer bli ett problem i u-länderna när de får råd med skitmat är föga förvånande: Korkade kostvanor, dåligt med motion och en McDonalds är detsamma oavsett vilken stat man råkade födas i, och oavsett om man är asätare, vegetarian eller vegan.

Näringsfrågan är viktig för att den stereotypa bilden av u-länderna i väst är den på ett svart undernärt barn med flugor sittande på ögonlocken. Det värsta med tredje världens situation har ofta setts som det faktum att stora delar av befolkningen knappt har mat för dagen.

Om västländningarnas uppfattning av u-landsproblematiken är så inskränkt blir SR:s påstående än mer betydelsefullt – de som är överviktiga lider ingen nöd. Det leder i sin tur till slutsatsen att u-länderna är ikapp oss i det viktigaste avseendet, och ur det följer en mängd andra lika illa underbyggda slutsatser.