we feed the world

Wagenhofers dokumentärfilm om maten och globaliseringen är en relativt tyst resa runt om i världen där bilder tagna ur den för konsumenten okända verkligheten för sin egen talan. Det är den mest framgångsrika Österrikiska dokumentärfilmen hittills, och det som gör den intressant, förutom ämnet i sig, är just utförandet. Det är snålt med kommentarer från filmaren och det som visas ger en översiktlig helshetsbild trots att det som skildras nästan verkar vara slumpmässigt valt.

Den sanslösa monologen från Nestlés VD, Peter Brabeck, där han bl.a. menar att det är en “extrem” åsikt att tycka att alla människor bör ha rätt till vatten och att företags enda sociala ansvar är mot kapitalet, gör heller inte verket sämre. Tydligen gäller Néstles slogan “Good food, Good life” inte den mest grundläggande byggstenen för livet på jorden.

En profil som också framkommer i en helt annan bemärkelse är Simone & Sartres bekant – Jean Ziegler.

Han är specialrapportör för FN och sparar inte på orden när det kommer till kritiken av världssamfundets ointresse av att ta itu med svälten:

Given the current state of agriculture in the world, it could feed
12 billion people with no problem. Or to put it another way: any
child who dies of starvation today is in fact murdered.

Man blir inte påpackad något och det finns en känsla av att man fångat det genuina. Utmärkt introduktion till en del av problemen som med all säkerhet kommer få tittaren att fundera. Spana gärna in filmens hemsida.