twisty kats i frysen

Någonstans i Texas födde en kvinna upp katter med korta missbildade stumpar till framben. De fick namnet Twisty Kats eftersom de måste kräla och studsa för att ta sig fram. Hon tyckte de var söta, och aveln var givetvis laglig. Världen reagerade med etisk avsky på uppkomsten av hennes sk. art. För de flesta var det uppenbart att hon gjorde etiskt fel.

Problemet är att folk i regel inte motiverade varför det var oetiskt med Twisty Kats, och, när de väl gjorde det, framgick de att de själva inte var konsekventa. Med andra ord är de flesta som är emot Twisty Kats dubbelmoralister av storformat. Skälet är följande:

Djuret på bilden ovan är en kinesisk nakenhund, en ras som i skrivandets stund är trendig och börjar införas i Sverige trots att den saknar päls och kommer lida pin p.g.a. det svenska klimatet. Kinesiska nakenhundar drabbas ofta “sporadisk” tandlossning, och det är genetiskt ärftligt.

Två mindre exotiska men desto mer välbekanta raser är taxen och schäfern. Taxarna har problem med sina onaturligt långa ryggar, medan schäfrar ofta får problem med bakbenen.

Det samtliga raser har gemensamt med twistykatterna är att deras respektive åkommor är ett direkt resultat av människans avel av dem. Nu har förvisso bara fyra fall tagits upp, men listan över hur husdjur drabbas p.g.a. renrasigheten och den industriella aveln kan göras väldigt lång. Exakt samma kritik kan också riktas mot djurindustrin för övrigt, t.ex. grisarna inne på Scans anstalter som producerar helt onaturliga mängder kött som bl.a. leder till att benen och ryggraden böjs, eller Kronfågels som föder upp broilerkycklingar så att de växer explosionsartat och drabbas av likvärdiga problem.

Av något skäl förstummas inte allmänheten när de ser en tant med en tax. Man förvånas inte och reagerar inte när man ser en schäfer eller en {välj näst intill valfri ras här}. Inte heller verkar man reagera över Scans behandling av grisarna när man käkar sin köttbit. Däremot häpnar man över Twisty Kats. Oh herregud fy vad hemskt! Hur kan man gör sådär mot de små söta oskyldiga djuren. Bla bla bla.

Det är grymt att föda fram katter med stumpar till framben. Varför? “För att de lider och får svårare liv”, kommer man svara. Det är därför många intuitivt förstår att den medvetna uppfödningen Twisty Kats är, minst sagt, etiskt tvivelaktig.

Samtidigt som man fördömer de som föder upp och köper Twistykatterna accepterar man att hundratals, om inte rent av tusentals, andra arter dagligen avlas fram för vårt nöjes skull. Raser som har problem som skulle försvunnit eller aldrig uppstått om man inte hade avlat dem eller fortsatte att avla dem. Trots allt har det varit känt sedan länge att renrasighet är detsamma som genetiska problem förr eller senare. Det är ingen ny vetenskap att t.ex. Hitlers arier skulle ruttnat inifrån om hans visioner hade gått i lås. Utan att gå in på detaljerna som en biolog hade redovisat bättre kan det hela sammanfattas till att genpoolen behöver ett tillskott och att kombinationer av olika pooler ofta leder till att naturen trollar bort sjukdomar och åkommor. Därav följer det också att myten om att blandrasiga hundar skulle vara friskare de facto är sann.

Varför skulle samhället acceptera att man t.ex. avlar fram en massa hundraser men samtidigt fördöma Twistykatterna? Om grunden till fördömandet är att katterna lider, då borde man rent logiskt fördöma all annan likvärdig djurhantering där djuren lider. Det innebär alltså att var och varannan hundras torde sluta massproduceras.

Twistykatter är ett relativt nytt problem. Det är väl att många reagerar på det. Dessvärre är det illa att få förstår vad som följer från deras egna värderingar: Är man etiskt emot Twisty Kats för att det är oetiskt att låta dem lida, måste man med logisk nödvändighet och av samma skäl, d.v.s. att de lider, vara emot otaligt antal fenomen inom djurindustrierna. Allt ifrån tant Agdas trogna kompis Fido till biffen på din tallrik måste i så fall ifrågasättas, för att inte tala om pälsfarmer och djurcirkusar o.s.v.

Du är en del av samhället. Antaglien en rätt representativ del i det här fallet, för du är som bekant inte redo för det där ifrågasättandet.

Du vill snarare blunda och slippa ifrågasätta eftersom det är bekvämt. Du väljer bara ut Twisty Kats och lilla Olga 4 år från Ukraina som behöver operera en cancer stor som en fotboll bakom ögat, de där enstaka marginalfallen som stillar ditt samvete. Det får dig att må bra när du höjer din röst emot dem, men i nästa sekund begår du dock ett likvärdigt eller än vidrigare etiskt misstag: Du kör ner till djuraffären och köper den där söta kaninen/katten/något något till dina barn eller så kanske du handlar en filé inne på Konsum, för filé är gott.. och djuren är söta & fluffiga… och barnen är… glada.

I alla fall en stund till. I alla fall tills de inser att även om de vuxna hjältarna räddar Twisty Kats, så skapar de miljontals andra. För om sanningen ska fram, så har de flesta i vuxenvärlden nämligen en alldeles egen Twisty Kat i frysen. Den ser bara inte ut eller smakar som en katt.