obama för socialismen
If Voting changed anything, they’d make it illegal.
~ Emma Goldman
Det ska inte nekas att även bajs finns i olika format, nyanser och luktar olika illa. Ej heller att Bush Junior var, minst sagt, osmidig. Det vi bör ta fasta på är emellertid att det, som alltid inom systemet, är fråga om en kvantitativ skillnad och inte en kvalitativ.
Fördelen med Bush var att all idioti var uppenbar. Det var alltid rummel och rabalder kring hans person och politik, för han saknade både intellekt och taktkänsla. Det fascinerande är att han dessutom blev återvald, vilket också säger något om invånarna i landet.
Bill Clinton däremot lyckades regera länge och åstadkomma tusentals stora förändringar både på hemmaplan och runt om i världen som var av Bushkaraktär utan att lyckas provocera omvärlden eller vänstern i samma omfång.
Den nya presidenten för imperiet kommer troligen inte belasta världen mer än föregångaren, men uppriktigt talat vore det svårt att hitta någon som skulle kunna tangera det resultatet. Det intressanta för en frihetlig socialist är att det inte spelar en särskilt stor roll vem som sitter som president i U.S.A.
Status quo bevaras. Den rådande ordningen kommer tåga på för full ånga och det kommer inte börja regna kantareller. Obama har, förutom ett extra taskigt utgångsläge, bara en sak som ingen amerikansk president haft före honom: En för den vita mannen exotisk hudnyans. Han är den söta kaninen som man inte kan låta bli att köpa i djuraffären, speciellt med tanke på att alternativet var en gammal aggressiv bulldog med alzheimers.
Världen upplever en förändring. Människor är så desperata att de behöver tro på något, på en förändring. Då kommer det en messias och lovar dem en sådan. Han lanserar sig själv som förändringen. Det nya. Maktskiftet i Babylon påstås kunna rädda dem och världen. Alla håller andan, som om tronen inte skulle vara satans uppfinning och alla de närmsta runt den inte skulle vara hans bundsförvanter.
Som frihetliga socialister upplever man ännu en repris. Filmen kanske ser annorlunda beroende på vilken skiva man stoppar in. Fast standarden för skivorna är densamma. Och det är tv:n också.
Ja, det stämmer. Den största delen av att Bush blev omvald dock, var för att det finns en långt gående tradition av behålla den sittande presidenten då det pågår ett krig, eller, som i USA:s fall, då ingen formell krigsförklaring lades ut, ingått i en större väpnad konflikt.
Detta beror till stora delar på att man inte gärna vill förändra förutsättningarna för dom som är i kriget på den amerikanska sidan. Att man valde om Bush den yngre berodde inte på att han var poppis, utan på att han skickat hundratusentals unga män och kvinnor till krig. Och man vill sedan skylla allt på honom. Historien kommer att döma Bush den yngre mycket hårt.
Obamas första steg att förklara dom illegala fängelserna på Kuba och runt om världen olagliga är dock inte något som är direkt “radikalt” utan ett sätt att köpa tid, då omvärlden dömer honom för hans första och sista handlingar. Clinton var en mycket smidigare president, men han valdes om han med, Mycket på grund av att han kunde behålla en lättsam status que.
Obama är av samma skrot och korn som övriga var. Men han återupprepar vad Kennedy gjorde. Han inger hopp. Och hopp är något som det amerikanska folket behöver. För att kunna se framåt. Och för att kunna inta positionen som en latent supermakt, och inte som den arga pojken i sandlådan.